teaterpahjul

Idag har vi haft änu ett trevligt rep tillsammans med Lena. Vi tog oss nästan igenom hela pjäsen, men tiden var knapp så vi hann endast till näst sista scenen, då var vi tvungna att bryta.
Hade behövt ha henne med sig hela egentligen. Så otroligt svårt att veta om det man gör är bra eller inte när man inte ser sig själv.
Gah, nästa produktion så måste vi införskaffa en regissör.
Som tur är föreslog Adam...öh, jag menar Anton..att han tar med sig en kamera, så att vi kan se hur vi ser ut medan vi agerar. Tack, om detta blir sant.

Hela jag vrider mig av vånda över vad som komma skall. Vi kommer ju ha våran "förhandsvisning" redan om drygt en vecka..hur ska det gå?
Det är några saker som skiter sig just nu i sista stund. Usch. Men eftersom vi är den superenergiska, mångsysslande och icke allt så stressade (märk min ironi) grupp vi är, så kommer allt lösa sig i slutet.

Annars dör Pippi.